appropå kreativitet.
Jaa, appropå förra inlägget om utlopp för sin kreativa sida kom jag att tänka på tidigare i somras, när jag bara "slängde ihop" en sittbänk till framsidan. Jag skriver slängde ihop, för det var nästan så. Jag hade sökt på nätet efter bänkar men hittade inte många, och när jag väl vill ha nått så måste jag ha helst igår. Jag fick då snilleblixten att bygga en själv. Vi hade virke kvar efter vi byggt staketet till trallen, så jag måttade, sågade och skruvade. Jag har inte snickrat något sen i åttan på högstadiet, jag har aldrig hållt i en skruvdragare och jag stod och kliade mig i huvudet ett antal gånger, men efter några timmar var jag klar och nått så stolt över mig själv faktiskt. Jag får tacka min rastlöshet och beslutsamhet, och otålighet till att vänta. "Den som väntar på något gott väntar alltid för länge" är en ganska bra beskrivning.
Här hade jag sågat ur delarna och lagt upp. Bara att skruva ihop nu då. Om jag bara hade haft skruvdragare och skruv. haha. Ja, jag är så otålig så jag tom. börjar innan jag vet hur jag ska få ihop det. Tur att min morfar kom efter ett samtal och lämnade det jag behövde.
Och sen gick det i ett. såga såga, borra borra, svettas svettas!!!
Sen målades den vit och fick en självklar plats på framsidan. Nu kom även mormor och morfar tillbaka för att hämta grejerna jag lånade, och dom blev nog chockade, haha.
Jag kan om jag vill, bannemig :) Sen kanske denna bänk är ett helgerån för en snickare, men va sjutton.
Kommentarer
Trackback
